Att vara familjehem är ett viktigt uppdrag. Av den anledningen behöver beslutet noggrant övervägas och eventuella biologiska barn behöver involveras i processen. Man behöver vara införstådd med att en stor omställning kommer att ske, efter att man tagit emot en ny familjemedlem.

Kan vara en svår process

Ofta är det en svår process för alla involverade när ett barn ska omhändertas av socialtjänsten. Ibland är barnet och dess vårdnadshavare införstådda med beslutet. Ibland inte. När ett barn eller dess vårdnadshavare motsätter sig myndighetens bedömning och det finns risk att barnen kan komma att skadas i sin hemmiljö eller av eget beteende, kan socialtjänsten ändå behöva genomföra insatsen.

Hur är det att vara familjehem?

Att vara familjehem kan variera i känslor och uppfattning. Det kan vara svårt att få in en ny individ, med särskilda behov eller attitydproblem, till familjen. Med hjälp av handledning och utbildning under placeringens gång, blir familjer ofta mer bekväma med situationen. Alla uppdrag har en början och ett slut, men relationen till barnet kan bli livslång.

Hur blir man familjehem?

Familjehem blir man när socialtjänsten i en kommun har godkänt dig/er som familjehem. För att bli familjehem behöver du vara en trygg vuxen med stabil tillvaro. Du ska ha tid och engagemang för uppdraget, förmåga att vara känslomässigt tillgänglig för barnet samt ha den hälsa, psykiska stabilitet och uthållighet som krävs för uppdraget.

Förutsättningar för att bli familjehem

Grundförutsättningarna för att ni ska kunna bli familjehem, är att ni har tid, förmåga, tålamod, möjlighet och viljan till att öppna ert hem. För att vi ska påbörja en familjehemsutredning krävs att ni även ska uppfylla vissa grundläggande krav som går att läsa mer om nedan.

Familjehem sökes

Kronangruppen söker dig/er som redan är utredda jour- eller familjehem, eller er som är nyfikna på uppdraget och vill veta mer. Kronangruppen genomför sedan intervjuer med er och samlar in registeruppgifter. Detta sammanställs sedan till ett underlag för socialtjänsten att basera sin familjehemsutredning på.

Underlaget innehåller också de uppgifter som socialtjänsten får för att fatta beslut om att använda just er för familjehemsplacering. Många gånger använder socialtjänsten stora delar av underlaget som vi har tagit fram. Innan underlaget sammanställs, finns några grundläggande krav på er som vill bli familjehem:

Krav på familjehem

  • Uppvisande av registerutdrag från polisens misstanke- och belastningsregister, Försäkringskassan, Kronofogden, utdrag från socialregistret i den kommun som du/ni är folkbokförd samt utdrag från vägtrafikregistret från Transportstyrelsen. Att ha uppgifter i nämnda register behöver inte innebära att man inte kan bli familjehem – det viktiga är att vara uppriktig och att kunna förklara anledningen till förekomsten av eventuella uppgifter.
  • Det ska finnas ett eget rum med fönster till barnet och boendet ska vara stadigvarande.
  • Det yngsta barnet i ert hem ska ha fyllt tre år.
  • De/den vuxna ska ha fyllt 25 år och inte vara äldre än 65 år (vid ny placering) samt ska ha uppnått viss mognad och livserfarenhet.
  • Ett par ska ha varit tillsammans i minst tre år och ha en stabil relation som klarar av de påfrestningar som placerade barn kan medföra.

Kronangruppen eftersträvar en mångfald av familjer och vi välkomnar alla som vill engagera sig för uppdraget som familjehem.

Är ni intresserade av att bli familjehem eller jourhem?

Vi söker familjehem och jourhem där barn och unga får en möjlighet att bygga upp relationer till en trygg vuxenvärld.

Hur många barn får man ha i familjehem?

Det finns idag inga tydliga riktlinjer för hur många barn du får ta emot i ett familjehem. Den placerande kommunen har däremot en skyldighet att, till IVO (inspektionen för vård och omsorg), anmäla beslut om att placera barn i ett familjehem eller jourhem om beslutet innebär att fler än tre barn kommer att vara placerade hos dig/er.

Den placerande kommunen har också ett placeringsansvar som utreder och bedömer lämpligheten för hur många barn som du som familjehem kan ha hand om. Om ni vill ta emot barn från olika kommuner, måste dessa kommuner först komma överens om huruvida det är lämpligt. Det är således inget som du själv kan bestämma över.

Vilken ersättning får man som familjehem?

Familjehemsersättning i två delar

Ersättning till familjehem är uppdelad i en arvodesdel och en omkostnadsdel.

Arvodesdel

Arvodesdelen avser ersättningen för att man åtar sig uppdraget som familjehem. Denna del räknas som lön och är skattepliktig.

Omkostnadsdel

Omkostnadsdelen avser de extrakostnader som placeringen medför, till exempel ökade elkostnader, matkostnader och utlägg för fritidsaktiviteter, kläder med mera. Omkostnadsdelen räknas inte som lön och beskattas därför inte. Läs mer om dessa regler hos Skatteverket.

Familjehem – ersättning 2021

Kronangruppen utgår från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ersättningsrekommendationer vid uppdrag som jour- och familjehem. För varje barn fastställer vi ett bestämt arvode per månad, baserat på en bedömning av barnets behov.

Barn som placeras i familjehem har varierande grader av sociala, psykiska, inlärningsmässiga eller känslomässiga svårigheter. Vissa barn kan även ha funktionsvariationer inom autismspektrumtillstånd. Utöver detta kan de olika insatserna också grunda sig på olika lagrum som frivillighet (SoL), tvång (LVU) och funktionsvariation (LSS). Ersättningsrekommendationerna till arvodet som SKR har lämnat har tagit hänsyn till detta.

I enstaka fall förekommer det att ett enskilt barn har så omfattande behov av vård och omsorg att det finns skäl att fastställa arvodet till en nivå som överstiger ersättningsrekommendationerna. Som exempel kan nämnas omfattande funktionsnedsättning eller sjukdomar som gör att uppdraget inte går att kombinera med förvärvsarbete.

Läs mer om SKR:s ersättningsnivåer.