Bli familjehem

Hur är det att vara familjehem?

Att vara familjehem kan variera i känslor och uppfattning. Det kan vara svårt att få in en ny individ i familjen som har särskilda behov eller andra attitydproblem. Dock med hjälp av handledning och utbildning under placeringens gång, blir ofta familjer mer bekväma med situationen. Alla uppdrag har en början och ett slut, men relationen till barnet kan bli livslång.

Vad är familjehem?

Ett familjehem tar emot barn för vård och fostran under en tid då barnet, av olika anledningar, inte kan bo hos sina egna vårdnadshavare. Uppdraget ges av socialtjänsten som också godkänner familjehemmet för just det specifika uppdraget. Det är viktigt att hitta ett familjehem med rätt förutsättningar för att kunna tillgodose barnets specifika behov och som uppfyller uppdragsgivarens krav och önskemål. Denna process att hitta rätt familjehem brukar kallas för matchningsprocess. Läs mer

Att vara familjehem är ett viktigt uppdrag. Av den anledningen behöver beslutet noggrant övervägas och eventuella biologiska barn behöver involveras i processen. Man behöver vara införstådd med att en stor omställning kommer att ske, efter att man tagit emot en ny familjemedlem.

Ofta är det en svår process för alla involverade när ett barn ska omhändertas av socialtjänsten. Ibland är barnet och dess vårdnadshavare införstådda med beslutet. Ibland inte. När ett barn eller dess vårdnadshavare motsätter sig myndighetens bedömning och det finns risk att barnen kan komma att skadas i sin hemmiljö eller av eget beteende, kan socialtjänsten ändå behöva genomföra insatsen.

Ibland kan socialtjänsten inte vänta med att hitta det bäst lämpade familjehemmet åt ett barn. Det kan bero på en akut situation som gör att en placering behöver ske omgående. I dessa fall använder sig socialtjänsten av jourhem. Att vara jourhem innebär att man tar emot barn med kort varsel. I bland kan man ha flera barn boendes samtidigt och ibland inga alls. En jourhemsplacering pågår under den tiden som socialtjänsten utreder barnets behov och får som längst vara i högst två månader efter avslutad utredning. Att vara jourhem kräver att du som familjehem utöver nedan beskrivning även har förmåga att hantera krisreaktioner hos barn och upprepade separationer från barn som uppdraget innebär.

Vad säger lagen? Läs mer…
Socialtjänstlagen – vård utanför det egna hemmet
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Hur blir man familjehem?

Familjehem blir man när socialtjänsten i en kommun godkänt dig/er som familjehem. För att bli familjehem behöver du vara en trygg vuxen med stabil tillvaro. Du ska ha tid och engagemang för uppdraget, förmåga att vara känslomässigt tillgänglig för barnet samt ha den hälsa, psykisk stabilitet och uthållighet som krävs för uppdraget.
Kronangruppen söker dig/er som redan är utredda familje- eller jourhem eller er som är nyfikna på uppdraget och vill veta mer. Kronangruppen genomför sedan en utredning som socialtjänsten också behöver godkänna. Men innan en utredning påbörjas finns följande grundläggande krav:
⦁ Uppvisande av registerutdrag från polisens misstanke- och belastningsregister, försäkringskassan, kronofogden samt socialregistret.
⦁ Det ska finnas ett eget rum med fönster till barnet och boendet ska vara stadigvarande.
⦁ Det yngsta barnet hemma ska ha fyllt tre år.
⦁ De/den vuxna ska ha fyllt 25 år och inte vara äldre än 65 år (vid ny placering) och ska ha uppnått viss mognad och livserfarenhet.
⦁ Ett par ska ha varit tillsammans minst tre år och ha en stabil relation som klarar av påfrestningar som placerade barn kan medföra.
Kronangruppen eftersträvar en mångfald av familjer och vi välkomnar alla som vill engagera sig för uppdraget som familjehem.

Vi söker jour- och familjehem där barn i lugn och ro kan bygga upp relationer till en trygg vuxenvärld.
Vill ni bli jour- eller familjehem?

Hur många barn får man ha i familjehem?

Det finns idag inga tydliga riktlinjer hur många barn du får ta emot i ett familjehem. Däremot har den placerande kommunen en skyldighet att till IVO (inspektionen för vård och omsorg) anmäla beslut om att placera barn eller unga i ett familjehem eller jourhem om beslutet innebär att fler än tre barn eller unga kommer att vara placerade hos dig/er. Den placerande kommunen har också ett placeringsansvar som utreder och bedömer lämpligheten för hur många barn du som familjehem kan ha hand om. Om ni vill ta emot barn från olika kommuner måste dessa kommuner först komma överens om det är lämpligt. Det är således inget som du själv kan bestämma över.

Vilken ersättning får man som familjehem?

Ersättning till familjehem är uppdelad i en arvodesdel och en omkostnadsdel. Arvodesdelen avser ersättningen för att man åtar sig uppdraget som familjehem. Denna del räknas som lön och är skattepliktig. Omkostnadsdelen avser de extrakostnader som placeringen medför t.ex. ökade elkostnader, matkostnader, fritid, kläder m.m och räknas inte som lön och beskattas därför inte. Läs mer om dessa regler hos Skatteverket här .

Kronangruppen utgår från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ersättningsrekommendationer vid uppdrag som jour- och familjehem. För varje barn fastställer vi ett bestämt arvode per månad, baserat på en bedömning av barnets behov.

Barn som placeras i familjehem har varierande grader av sociala, psykiska, inlärningsmässiga eller känslomässiga svårigheter. Vissa barn kan även ha funktionsvariationer inom autismspektrumtillstånd. Utöver detta kan de olika insatserna också grunda sig på olika lagrum som frivillighet (SoL), tvång (LVU) och funktionsvariation (LSS). Ersättningsrekommendationerna till arvodet som SKR lämnat har tagit hänsyn till detta.

I enstaka fall förekommer det att ett enskilt barn har så omfattande behov av vård och omsorg att det finns skäl att fastställa arvodet till en nivå som överstiger ersättningsrekommendationerna. Som exempel kan nämnas omfattande funktionsnedsättning eller sjukdomar som gör att uppdraget inte går att kombinera med förvärvsarbete.

Läs mer om SKR:s ersättningsnivåer.